top of page

Att studera samverkan i förvaltningen av vattenkraft

Uppdaterat: 16 okt. 2023



Klara Bergsten har nyligen skrivit färdigt sin masteruppsats i statsvetenskap vid Umeå Universitet. Uppsatsen som skrivits inom ramarna för forskningsprojektet Hållbara vattenvägar handlar om de samverkansprocesserna som ska föregå miljöprövningar av svenska vattenkraftverk. Du kan läsa uppsatsen i sin helhet här. Vi har ställt frågor till henne om hur hon har genomfört sitt projekt och vad hon har kommit fram till.

Klara Bergsten har nu en masterexamen i statsvetenskap från Umeå Universitet

Vad handlade din uppsats om, och varför är det viktigt att studera?

Min uppsats handlar om de regionala samverkansprocesserna som ska föregå miljöomprövningen av alla Sveriges vattenkraftverk. Samverkan leds av länsstyrelserna, som inhämtar information och synpunkter från vattenkraftsägare, kommuner, myndigheter och intresseorganisationer. Uppsatsen undersöker detta som ett fall av kollaborativt styre och analyserar vilka möjligheter och utmaningar som uppkommit i de samverkansprocesser som genomfördes 2020–2022.


"Att förstå hur de regionala samverkansprocesserna har fungerat hittills är viktigt just för att många prövningsgrupper återstår"

Uppsatsen kartlägger också likheter och skillnader vad gäller kontext och praktiskt genomförande av samverkan i de 27 olika prövningsgrupperna som kommer från olika delar av landet och har letts av olika länsstyrelser. Resultaten diskuteras sedan utifrån teori om kollaborativt styre och jag presenterar några rekommendationer för vad länsstyrelserna skulle kunna tänka på i kommande samverkansprocesser. Att förstå hur de regionala samverkansprocesserna har fungerat hittills är viktigt just för att många prövningsgrupper återstår, och inte minst områden i norra Sverige där avvägningen mellan storskalig produktion av vattenkraftsel och hänsyn till vattenmiljön kommer att ställas på sin spets.


I den här potentiella konflikten är samverkan mellan olika intressenter både en möjlighet och en utmaning. I det stora perspektivet är miljöomprövningsprocessen intressant som ett exempel på hur staten har valt att involvera privata och intressebaserade aktörer i vattenförvaltningen. Denna typ av deltagande blir allt vanligare både i Sverige och andra länder, och behövs bland annat för att Sverige ska uppfylla EU:s vattendirektiv. Beslutsprocesser för vattenkraft är också aktuellt i och med den senaste tidens debatt om höga elpriser och energibrist, vilket gjorde mig extra intresserad av den här frågan.


Hur samlade du in datamaterialet?

Materialet som jag studerar består av dokument som länsstyrelserna tagit fram i samband med varje prövningsgrupp, till exempel deras samverkansredogörelse och analys av miljöåtgärder. Jag studerade alla grupper med en publicerad samverkansredogörelse våren 2023. Det blev totalt 27 fall från 11 olika län. För att även få med intressenternas perspektiv inkluderade jag remissvar som skickats in till länsstyrelserna. Dessa fanns tillgängliga för omkring hälften av fallen. All dokument laddades ner från länsstyrelsernas hemsidor och totalt blev det cirka 3000 sidor.

Vilka var de viktigaste resultat du kom fram till?

Studien visar att det som benämnts samverkansprocesserna har genomförts på liknande sätt av länsstyrelserna, men att det liknar konsultationsprocesser snarare än den mer ”intensiva” typ av deltagande som förespråkas inom forskning om kollaborativ styrning. Jag kom också fram till att hantering av kunskap både var den största möjligheten och utmaningen. I samverkan samlades en mängd kunskap in från intressenter, men samtidigt förekom i de allra flesta fall någon grad av oenighet kring hur kunskap skulle tolkas som hindrade en gemensam analys.


"skilda förväntningar ledde till missnöje bland vattenkraftsrepresentanter och visar på ett behov av större tydlighet om samverkans syfte i framtiden"

Till exempel var många vattenkraftsägare kritiska till länsstyrelsens syn på lokala miljöförhållanden och till att själva behöva ta fram komplexa kunskapsunderlag. Ett annat intressant resultat var att vattenkraftsrepresentanter verkar ha gått in i samverkan med förväntningar på förhandling mellan miljö- och elproduktionsintresset, något som inte förverkligats i de fall jag studerat. Länsstyrelserna har fokuserat på att samla in kunskap och ser sitt arbete som styrt av lagstiftning och myndighetsdirektiv. Dessa skilda förväntningar ledde till missnöje bland vattenkraftsrepresentanter och visar på ett behov av större tydlighet om samverkans syfte i framtiden.


Vilka har dina erfarenheter varit av att skriva din uppsats inom ramen för ett befintligt projekt? (Vilka för- och eventuella nackdelar kan du identifiera?)

Den stora fördelen är att få en handledare som är väldigt insatt i ämnet och kanske också extra engagerad i att slutprodukten ska bli bra. En annan fördel är att man får den övergripande problemformuleringen ”gratis” eftersom den redan är framtagen för projektet. Samtidigt är det viktigt att formulera ett eget specifikt syfte och ta egna beslut kring forskningsdesign. Både för att det krävs för en masteruppsats (som man ju ska försvara på slutseminarium) och för att känna att det är ens egen studie. I mitt fall växte forskningsdesignen fram under arbetets gång och jag la mycket tid på att komma fram till hur jag skulle genomföra studien. Att skriva inom ett projekt behöver alltså inte betyda att det finns en färdig mall för hur studien ska utformas.


Skulle du rekommendera andra studenter att skriva sina självständiga arbeten inom ramen för forskningsprojekt om/när den möjligheten finns?

Ja! Förutom ovanstående fördelar så är det intressant att få inblick i den forskning som bedrivs på institutionen, och motiverande att känna att den undersökning man gör kan bidra till något mer än bara att få min examen. I det här fallet var det också roligt för att miljöomprövningen av vattenkraft är en så aktuell fråga som inte har studerats innan, och att resultaten från forskningsprojektet som helhet kommer att kunna användas av länsstyrelserna när de planerar kommande samverkansprocesser.

66 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

CALL FOR PAPEr

The Promise and Pitfall of the Green Energy Transition Nordic Environmental Social Science Conference (NESS) 2024 Global agendas, national initiatives and business actors are all increasingly driving

Комментарии


bottom of page